Ett år

Märker du att gryningarna blivit
försenade, för varje morgon mer
och stjärnorna vid midnatt blivit fler
vem har lov för ändringarna givit
jag önskar att det inte vore så
om ändå värmen kunde stanna få

Sakta grönskan ut ur gräset runnit
den sista blomman också vissnad är
och ljuset ifrån dagen dras isär
plötsligt hela sommaren försvunnit
ja, knappt att man en glimt utav den fått
förrän det hela redan målats grått

Färgerna de leker med varandra
försvinna skall väl även de en gång
då tystnat varje dag och varje sång
hastigt vill jag denna sträcka vandra
och gömma mig för kylan och för allt
för vinterns varje isiga gestalt

Väntar att se stora drivor smälta
om de nu ens får för sig att de skall
var gård och gata täcka, göra kall
vintern orkar inte mera svälta
men inte heller stå i evighet
gå bort sådär som alltid förr, diskret

Lika sakta våren in sig smyger
i världen och tar bort det som finns kvar
av kylan och gör omgivningen klar
breder sig som fina sidentyger
vad skönt om världsförloppet vore där
så skulle jag ej längre vara här

Slutligen naturen åter blomma
och äntligen är dagen nästan rätt
på livet är det dags att sätta sprätt
borta är de stunder som känns tomma
men blir ock denna sommar lika kort
men ändå skall den aldrig glömmas bort

Eftermiddagsräpp

Hello, va göö du, ja sittää här igen
ja chillaa, ja dillaa o har int nå på gång
yo mannen, häng med mig, ge mig sexti spänn
ja lauffaa o kauffaa nya fudisskor me språng
så får ja mera skills på plan
mindre skoskav resten av dan

Usch ja muffa, döfää helt ti Jan
voj snyft, va schysst, fö ingen e ju här
o dörtsin ståå öppen o luften bytas kan
så snart, en kvart, så e ja out of här
hmm va ska ja mättä ida?
konserver e jees att ha

men kul, vår sol, den schainaa ultrahårt
ska njuta o skjuta upp allt booring stuff
men nää, att kätscha, får bli ti nästa vår
inge kult, o fult att se ut som roskispaff
fö ja e ren jätte makee, daah
me nu lähtee ja, sii jaaa

En arbetsdag långt från Kangasala

Jag sitter på jobbet utan
en endaste annan själ
än vandrar och genom rutan
jag blickar på världens väl
de ilar så snabbt, så fasta
jag undrar, kan månne de
en blick omkring sig kasta
och allt här i världen se

Det gått redan timmar många
men ensam är jag ännu
jag saknar de tider trånga
som får mig att leva just nu
Att någonting ha att göra
det undervärderats av mig
och att sin fena röra
det är en fantastisk grej

Jag sölar igen och surfar
på världsvida nätets topp
det hittas blott söta smurfar
och hur man gör hallonkompott
vad är det jag gör, jag undrar
det gör mången annan också
med stora ögon beundrar
hur härifrån allt man kan få

Jag borde nog stänga denna
så hemska och onda maskin
den går dock ej helst att bränna
jag får söndra den me urin
och sedan är sorgerna borta
när compaq armada ej finns
och då blir väl dagarna korta
ja, ingen mer sorgerna minns