En arbetsdag långt från Kangasala

Jag sitter på jobbet utan
en endaste annan själ
än vandrar och genom rutan
jag blickar på världens väl
de ilar så snabbt, så fasta
jag undrar, kan månne de
en blick omkring sig kasta
och allt här i världen se

Det gått redan timmar många
men ensam är jag ännu
jag saknar de tider trånga
som får mig att leva just nu
Att någonting ha att göra
det undervärderats av mig
och att sin fena röra
det är en fantastisk grej

Jag sölar igen och surfar
på världsvida nätets topp
det hittas blott söta smurfar
och hur man gör hallonkompott
vad är det jag gör, jag undrar
det gör mången annan också
med stora ögon beundrar
hur härifrån allt man kan få

Jag borde nog stänga denna
så hemska och onda maskin
den går dock ej helst att bränna
jag får söndra den me urin
och sedan är sorgerna borta
när compaq armada ej finns
och då blir väl dagarna korta
ja, ingen mer sorgerna minns