Där vart liv blott är
en strimma så blå
och kort som en sång
ja dit vill jag gå
Där ängsblomman gror
och växer i prakt
men ändå så snart
i graven blir lagd
Där kärlek ock finns
som föder var mun
och stillar var strom
och vattnar var brunn
Ja där vill jag le
och leva mitt liv
den strimman jag vill
så gärna få bli
Blott älska, ej mer
berusa sig full
av livslust, av skratt
och vyer av gull
med vissheten att
ett helt hav få bli
med gator av guld
och fullkomligt liv
Så kan jag dock ej
nu önska nåt mer
än tro och ett hopp
på att det snart sker
Så härlig så fin
som en akvarell
bedårande, skön
precis som ikväll
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti