22.11.10

D-dagen

Molngalleriet har tappat sin lykta
levernets sköte har blivit en krypta
själarna skådar en stjärnornas skur
nog är väl Jesus en sagofigur?

Skrikande, gråtande nöd täcks av dunder
kan väl en utbildad man tro på under
urmoderns mantel förlorar sin glans
livklädnaden har ock lagts ur balans

Utan en varning det kommer en droska
knackar på dörren med blixtar och åska
vetet skall sållas, men vem är väl agn
hur skulle det någon vara till gagn

Dagen har kommit, ja stunden är inne
sent är det nu att få gudfruktigt sinne
Herren har givit och nu skall han ta
Varför, man undrar, då allt väl är bra?

Fåren och getterna skiljs från varandra
klyftan är vid, man ej når till de andra
någonstans borta, där finns Abraham
gator av guld, evigt ljus och ett lamm

Här är dock varmare än på Mallorca
svalka man söker men finner blott torka
kunde väl någon ha upplyst mig då
att man ej skördar det man ej vill så

1 kommentti:

Hanna kirjoitti...

Mycket bra. Också den tidigare.