Brevet till mamma

Hej på dig mamma,
jag arbetar hårt,
dagar ensamma
gör livet så svårt

Slantarna färre
blir i min ficka,
dag för dag värre
vill ej fram blicka

Mögligt är brödet
som snart ej finns kvar
suckar åt ödet
som tar allt jag har

För morgondagen
ber jag om föda
då tom är magen
och korna döda

Vilka bekymmer
som ej vill lämna
glädjen ock rymmer
då taket rämna

Blåsor på foten
vill knappast läkas
och vattensoten
får mig att kräkas

Då ber jag dig mor
att mig ej glömma
och skicka mig skor
som tårna gömma

Hoppas jag lever
tills vi ses åter
dessa bokstäver
med mig nu gråter

Välsigne er Gud
och mig ännu mer
ej mer klagoljud
då pennan läggs ner